Modeller för att främja företagande bland nyanlända på landsbygden

Entreprenörskap och företagande spelar en avgörande roll för att skapa sysselsättning och tillväxt, inte minst på landsbygden. Förutsättningar för att starta och driva företag kan även underlätta nyanländas etablering och integration i samhället. Men hur kan företagande bland nyanlända uppmuntras och tillvaratas? Och vilka faktorer påverkar om en företagsfrämjande modell på landsbygden blir framgångsrik?

På uppdrag av Tillväxtverket och Landsbygdsnätverket har Stelacon kartlagt företagsfrämjande projekt som riktar sig till nyanlända på landsbygden. Genom intervjuer med representanter från de projekt som studerats har ett antal framgångsfaktorer kunnat identifieras. Ett första steg är att anpassa aktiviteter och information efter individens behov, till exempel genom att ta hänsyn till deltagarnas språknivå och tidigare erfarenheter. För att förankra modellen på den lokala orten är det positivt att kunna använda sig av befintliga strukturer och samverka med lokala nätverk. Ytterligare en del som synliggörs är betydelsen av att kunna identifiera de lokala behoven och matcha dessa mot målgruppens kunskap.

Ett projekt som vi har sett har kombinerat arbetet med integration och entreprenörskap på ett bra sätt är ett projekt som har drivits av Gislaveds Näringsliv AB. Syftet var att tillsammans med deltagare starta upp en saluhall med ett brett utbud av restauranger och catering. Projektet riktade sig specifikt mot målgruppen nyanlända kvinnor med erfarenhet av matlagning och restaurangarbete. Nio kvinnor startade upp sammanlagt sju företag inom saluhallsprojektet. Efter en lite tuff start med bland annat fastighetsproblem är saluhallen igång och intresset för saluhallen är stort både bland kunder och andra kommuner, beskriver Elias Svedberg, projektledare på Stelacon, som deltagit i arbetet med kartläggningen.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.

Nytt EU-direktiv ställer högre krav på tillgängliga webbplatser

Den 23 september börjar EU:s nya webbtillgänglighetsdirektiv gälla i Sverige. Mimmi Albertsson som är en av Stelacons experter inom tillgänglighet ger svar på några frågor om det nya direktivet.

Vad innebär webbtillgänglighetsdirektivet och vilka omfattas?

I stora drag innebär det nya direktivet att offentliga aktörer i medlemsländerna ska utforma sina webbplatser och mobilapplikationer så att de följer tillgänglighetsriktlinjerna i WCAG 2.0 nivå AA. WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines och är internationellt etablerade rekommendationer för hur webbinnehåll kan göras mer tillgängligt. Riktlinjerna i WCAG utgår från de övergripande principerna: möjlig att uppfatta, hanterbar, begriplig och robust.

Hur kan de berörda aktörerna arbeta för att uppfylla kraven?

En bra start är att göra en inledande tillgänglighetskontroll, på så sätt får man en uppfattning om vilken tillgänglighetsnivå plattformarna ligger på i dagsläget. En uppföljande WCAG-analys, där plattformen kontrolleras utifrån riktlinjerna i WCAG 2.0, ger svar på vilka specifika delar man ska arbeta med och hur man ska göra detta. För att säkerställa att ens plattformar är fullt tillgängliga bör man även inkludera riktiga användare i tillgänglighetsarbetet, genom exempelvis användbarhetstester eller användardialog. Tillgänglighet är ett kontinuerligt arbete och det är därför viktigt att inte se detta som en punktinsats!

Har du frågor kring hur din organisation kan arbeta för att skapa en tillgänglig och användarvänlig webbplats? Kontakta Mimmi Albertsson så berättar hon mer.