Inlägg

Stelacons Digitaliseringssnurra visar potentialen av att digitalisera kommunala tjänster

Vad är nyttan av att införa digitala tjänster i kommunal verksamhet? Med hjälp av Digitaliseringssnurran, som lanserats av Post- och telestyrelsen (PTS), kan kommuner få en bild av möjliga effektiviseringsvinster av att införa digitala tjänster i sin verksamhet.

Digitaliseringssnurran är ett webbaserat verktyg som vänder sig till kommuner och offentliga aktörer och fungerar som ett stöd vid beslutsfattande och planering av bredbandsinvesteringar och digitalisering. Verktyget har tagits fram tillsammans RISE Acreo, som en del av ett regeringsuppdrag inom ramen för bredbandsstrategin – Sverige helt uppkopplat 2025.

Genom att hämta uppgifter från SCB, SKL:s databas Kolada, samt genom att ge användaren möjlighet att själv justera vissa värden, kan Digitaliseringssnurran visa potentialen av att införa digitala tjänster i enskilda kommuner. Verktyget inkluderar digitala tjänster inom områdena hemtjänst, socialtjänst och administrativa processer. Inom området för hemtjänst finns exempelvis tjänster som digital nattillsyn, medicinpåminnare och digital nyckelhantering och inom socialtjänsten omfattas digitalt beslutsstöd och digitalisering av blanketter.

Möjliga nyttor av digitaliseringen kan uppstå i form av effektivare processer, kortare handläggningstider, frigörande av personalens tid och minskad miljöpåverkan till följd av minskade transporter. Jenny Robertsson, VD på Stelacon beskriver ”Verktyget ger enskilda kommuner möjlighet att förstå potentialen av investeringar i digital välfärdsteknologi vilket ger dem möjlighet att våga ta steget och göra verksamheten mer självständig för både brukare och personal”.

digitaliseringssnurran.se kan du prova att använda verktyget. Stelacons rapport finns tillgänglig i sin helhet här: ”Modell för beräkning av nyttan av bredband och digitalisering” (Ny flik, PDF)

Kommuners modeller för bredbandsutbyggnad kartlagda

Stelacon har på uppdrag av Bredbandsforum genomfört en kartläggning av kommuners bredbandsarbete. Modeller för bredbandsutbyggnad, kommunernas erfarenheter, samt bakgrunden till att kommunerna väljer en viss modell har analyserats i rapporten.

Kartläggningen visar att kommuners val av modell för bredbandsutbyggnad styrs av många faktorer. En modell väljs ofta baserat på den situation och de behov som finns vid den givna tidpunkten, för ett eller flera områden inom kommunen. Ofta föranleds kommunens agerande av ett yttre tryck från exempelvis en invånare eller företag i kommunen som kräver bredbandsutbyggnad i någon del av kommunen. En annan yttre påverkande faktor är nationella eller regionala ansatser till ökad bredbandsutbyggnad.

Intervjuerna med kommunerna har återspeglat förhoppningar, visioner och imponerande bredbandsutbyggnader, men i vissa fall också stora utmaningar och frustration. Det har blivit tydligt under samtalen hur varierande förutsättningar olika kommuner har, och också de olika angreppssätt man valt för att bygga bredband.

Läs hela rapporten här.

 

Vill du veta mer?
Kontakta Krister Runebrand eller Björn Söderberg.