Inlägg

Modeller för att främja företagande bland nyanlända på landsbygden

Entreprenörskap och företagande spelar en avgörande roll för att skapa sysselsättning och tillväxt, inte minst på landsbygden. Förutsättningar för att starta och driva företag kan även underlätta nyanländas etablering och integration i samhället. Men hur kan företagande bland nyanlända uppmuntras och tillvaratas? Och vilka faktorer påverkar om en företagsfrämjande modell på landsbygden blir framgångsrik?

På uppdrag av Tillväxtverket och Landsbygdsnätverket har Stelacon kartlagt företagsfrämjande projekt som riktar sig till nyanlända på landsbygden. Genom intervjuer med representanter från de projekt som studerats har ett antal framgångsfaktorer kunnat identifieras. Ett första steg är att anpassa aktiviteter och information efter individens behov, till exempel genom att ta hänsyn till deltagarnas språknivå och tidigare erfarenheter. För att förankra modellen på den lokala orten är det positivt att kunna använda sig av befintliga strukturer och samverka med lokala nätverk. Ytterligare en del som synliggörs är betydelsen av att kunna identifiera de lokala behoven och matcha dessa mot målgruppens kunskap.

Ett projekt som vi har sett har kombinerat arbetet med integration och entreprenörskap på ett bra sätt är ett projekt som har drivits av Gislaveds Näringsliv AB. Syftet var att tillsammans med deltagare starta upp en saluhall med ett brett utbud av restauranger och catering. Projektet riktade sig specifikt mot målgruppen nyanlända kvinnor med erfarenhet av matlagning och restaurangarbete. Nio kvinnor startade upp sammanlagt sju företag inom saluhallsprojektet. Efter en lite tuff start med bland annat fastighetsproblem är saluhallen igång och intresset för saluhallen är stort både bland kunder och andra kommuner, beskriver Elias Svedberg, projektledare på Stelacon, som deltagit i arbetet med kartläggningen.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.